Easy mode is now selectable~
Jag var riktigt pepp på att få spela det nya Mario-spelet - Super Mario 3D Land. Så pepp att jag åkte för att köpa det en vecka för tidigt. Det gick tyvärr inte - ja, jag hade blandat ihop datumen. När jag så väl köpte det på releasedagen var det ett fint avbrott efter en hel veckas tenta-plugg blandat med Professor Layton and the Lost Future. Efter en vecka har jag kommit ungefär halvvägs i spelet. Jag spelar inte bärbara spel så jätteofta (Layton blir det mest på tågresan hem och mellan allt pluggande, Mario brukar få hoppa in i pauserna på föreläsningar så jag får vila ett tag innan det är dags att lära sig ännu mer), men det har blitivt mer den senaste tiden. Mest för att jag har Mario, Layton och Phoenix Wright att spendera tid med.
Spelet är väldans förlåtande. Dör man många gånger (ja, jag lyckades) får man ett vitt löv, som gör att man får den fina flygarsvansen kombinerat med en stjärna som inte tar slut. Lyckas man dö ännu fler gånger, fast man har tagit lövet (man får det i början av banan när spelet tycker att man är lite för dålig) får man en sån här:
Spelet är väldans förlåtande. Dör man många gånger (ja, jag lyckades) får man ett vitt löv, som gör att man får den fina flygarsvansen kombinerat med en stjärna som inte tar slut. Lyckas man dö ännu fler gånger, fast man har tagit lövet (man får det i början av banan när spelet tycker att man är lite för dålig) får man en sån här:
Behöver jag säga att jag kände mig väldans duktig just då? Det är faktiskt inte första gången jag lyckats så dåligt i ett spel att jag fått se en fin text komma upp. Första gången var när jag spelade Devil May Cry 3. Jag "råkade" dö lite för många gånger på första bossen. Spelet tyckte att jag var riktigt dålig (vilket jag kanske egentligen var), och gav mig en present:
Tack. Det får mig att må så mycket bättre.
Fangirlande mitt i natten~
...Brukar oftast leda till att jag köper något från Internet. Som jag gorde i måndags - det blev en cd. Som i och för sig är anledningen till varför jag just nu sitter och ritar mitt i natten.
Jag satt och lyssnade på Sarah Brightmans underbara röst på skivan jag fick hem igår, medans jag planerade hur jag skulle göra mitt nästa halsband. Jag gjorde ett Blind Mag-halsband i förrgår, inspirerad av Lisette (hon är extremt duktig på att göra egna saker). Det är Sarah Brightman som spelar Blind Mag, så egentligen har jag ju redan gjort ett Sarah Brightman-halsband. Men ändå. Jag tittade på en massa bilder på den här underbara människan som inte alls ser ut vara så "gammal" som hon är. (51 år i år.) En av bilderna fångade min blick totalt. "Den bilden blir det" tänkte jag utan att tveka en sekund. Eftersom jag inte kan väcka hela huset, och alltså inte kan skriva ut någonting på min högljudda skrivare, bestämde jag mig för att spara halsbandet till en annan dag och rita nu istället.
Det var den här bilden jag bestämde mig för att rita av - den jag fastnade så mycket för. Det var även en bild i samma bildserie (för hennes skiva Symphony) som fick mig att beställa just den skivan.
Hon är så otroligt vacker att jag inte vet vad jag ska säga.
Jag har inte hunnit så jättelångt med min teckning än - fast så har jag ju bara suttit i ca en halvtimme än så länge. Mycket kvar att göra, men är nöjd med hur det ser ut just nu.
Helt fel ute är jag väl ändå inte? ;) Det färdiga resultatet kommer utan tvekan se väldigt mycket annorlunda ut. Det är just därför jag tycker det är så kul att ta progress-bilder, så att man ser på ett ungefär hur bilden har växt fram. Ibland kan det gå väldigt snabbt mellan ett enda litet streck och något som börjar likna det man är ute efter. Det känns som att det var alldeles för länge sedan jag satte mig ner med en penna i handen.
Jag satt och lyssnade på Sarah Brightmans underbara röst på skivan jag fick hem igår, medans jag planerade hur jag skulle göra mitt nästa halsband. Jag gjorde ett Blind Mag-halsband i förrgår, inspirerad av Lisette (hon är extremt duktig på att göra egna saker). Det är Sarah Brightman som spelar Blind Mag, så egentligen har jag ju redan gjort ett Sarah Brightman-halsband. Men ändå. Jag tittade på en massa bilder på den här underbara människan som inte alls ser ut vara så "gammal" som hon är. (51 år i år.) En av bilderna fångade min blick totalt. "Den bilden blir det" tänkte jag utan att tveka en sekund. Eftersom jag inte kan väcka hela huset, och alltså inte kan skriva ut någonting på min högljudda skrivare, bestämde jag mig för att spara halsbandet till en annan dag och rita nu istället.
Det var den här bilden jag bestämde mig för att rita av - den jag fastnade så mycket för. Det var även en bild i samma bildserie (för hennes skiva Symphony) som fick mig att beställa just den skivan.
Hon är så otroligt vacker att jag inte vet vad jag ska säga.
Jag har inte hunnit så jättelångt med min teckning än - fast så har jag ju bara suttit i ca en halvtimme än så länge. Mycket kvar att göra, men är nöjd med hur det ser ut just nu.
Helt fel ute är jag väl ändå inte? ;) Det färdiga resultatet kommer utan tvekan se väldigt mycket annorlunda ut. Det är just därför jag tycker det är så kul att ta progress-bilder, så att man ser på ett ungefär hur bilden har växt fram. Ibland kan det gå väldigt snabbt mellan ett enda litet streck och något som börjar likna det man är ute efter. Det känns som att det var alldeles för länge sedan jag satte mig ner med en penna i handen.
En tidig julklapp~
Jag fick en tidig julklapp i fredags och jag fick välja om jag ville öppna den direkt eller vänta ända tills julafton. Just då bestämde jag mig för att öppna den på julafton. Det höll i en dag åtminstone - öppnade den på lördagen. Vad som var i paketet? En box som, när jag först snubblade över information om den på Internet, fick den här fangirlen att bli smått hyper, för att sedan bli riktigt nedstämd när det avslöjades att boxen endast skulle säljas från Capcom japanska e-shop. Ett fangirl-hjärta som gick i kras, med andra ord. Just det boxen hade jag alltså fått i tidig julklapp. Ni kan ju tänka er hur glad jag blev! Årets bästa julklapp, utan tvekan <3
Så här ser den underbara boxen ut.
Inuti finner man bland annat denna:
En låda i en låda! Och vad innehåller den här då? Jo:
Första Resident Evil-spelet, båda delarna av Resident Evil 2...
Resident Evil 3 och, det som jag fastnade riktigt mycket för, soundtracken till Code: Veronica och RE4. Varför just de soundtracken? Vi kommer till det ;D
Den här lådan fanns också i boxen.
I den hittar man instruktionsböckerna till de tre första REspelen, ett RPD S.T.A.R.S. och ett Umbrella klistermärke - och matchande pins! Men tro mig, det finns ännu mer i boxen!
Som den här, där det är tänkt att man ska förvara sitt RE5 i för att göra lådan än mer komplett. Bara det att mitt inte fick plats =D Trots att det finns så mycket i den döljer boxen ännu en spännande sak:
Biohazard Revival Selection.
Ni vet väl att Code: Veronica X och Resident Evil 4 nyss släppts i uppdaterade nedladdningsbara HD-versioner till både PlayStation 3 och Xbox 360? Jag behöver inte ladda ner mina ;D
Att det säkerligen står på japanska i spelen stör mig inte alls (nej, jag har inte hunnit testa än, tyvärr). Jag kan Code: Veronica i stort sett utantill. Det och RE2 är mina absoluta favoriter i serien. Resident Evil 4 brukar jag faktiskt spela med spansk textning till. Bara för att, liksom. Måste ju göra det lite svårare för mig när jag spelat igenom det så mycket!
Det som faktiskt kan vara lite "jobbigt" med att få en sån här fantastisk julklapp är ju att man inte riktigt kan ge något lika fantastiskt tillbaka. Eller, försig, alla har väl sina egna definitioner på fantastiska julklappar. Känns ändå som att den här kommer bli svår att toppa dock x)
Tack än en gång för att du verkligen köpte den åt mig.
En kärleksförklaring till Blind Mag~
När det kommer till vissa musikaler är det oftast en eller ett par låtar som får mig att verkligen vilja se filmen. Med Chicago var det låten Cell Block Tango (7 minuter lång) som var det avgörande. Filmen i sin helhet var knappast en besvikelse - We Both Reached For The Gun blev en annan favoritlåt just för att den är som den är (bästa motiveringen någonsin). Sweeney Todd och Phantom of the Opera köpte jag dock utan att höra låtar från dem. En film som verkligen följer Chicagos exempel att nå mig genom låtar är den alldeles fantastiska Repo! The Genetic Opera.
Det började med att två av mina vänner pratade om den filmen för något år sedan. Just då tilltalade den mig dock inte så mycket och jag hade inte ens brytt mig om att se efter vad den handlade om. Tills en av dem länkade mig till den officiella trailern och låten Zydrate Anatomy. Just den videon jag blev länkad till var från Lejonkungen (ni vet, en sån där musikvideo som ett fan har gjort). Redan efter det var jag fast och blev ännu mer sugen på att köpa filmen när jag hörde Chase The Morning. Sarah Brightman (som spelar Blind Mag) ser verkligen yngre ut än vad hon är.
Jag vet inte hur många gånger jag har sett Repo! The Genetic Opera. Första gången jag skulle se den var med min mamma och min extrapappa. Han klagade på att det var så mycket sång (Repo! har rekord för flest låtar gjorda till en film) och hon tyckte att filmen var alldeles för blodig och brutal för hennes smak (alla gillar ju inte samma typ av film direkt). Jag fick se den själv på mitt rum istället. Repo! är en film man bara inte kan få nog av när man väl fastnat för den. I rollistan finns bland andra Alexa Vega (som spelar Shilo Wallace, filmens huvudperson), Anthony Stewart Head (Nathan Wallace, Shilos pappa), Sarah Brightman (underbara Blind Mag), Terrance Zdunich (som spelar GraveRobber, men har även skrivit manus och låtarna, samtidigt som han är producent och regissör. Han har även målat de serier som kan ses under vissa tillfällen i filmen) och Paris Hilton, som i denna film spelar en bortskämd arvtagerska vid namn Amber Sweet. Tro det eller ej, men jag älskar verkligen Amber och hur Paris får henne att framstå. Den karaktär jag gillar mest i filmen är dock, föga förvånande om ni läst titeln på detta inlägg, Blind Mag.
Jag har bestämt mig för att cosplaya henne någon gång - i tre olika varianter. Dels blir det med den underbara kappan hon har i Chase The Morning och även den gröna klänningen från Chromaggia (skulle vara alldeles för mycket spoiler att länka till den låten, så det hoppas jag över). Och det hon har på sig på "marknaden". Sarah Brightman har verkligen en helt fantastisk röst, passar perfekt som Mag och är vacker som få. Mags historia är tragisk, och en av hennes bästa låtar enligt min åsikt (Aching Hour) finns endast med i eftertexterna. Det är lite synd, med tanke på att den låten är riktigt bra och väldigt beroendeframkallande. Likadant är det med Needle Through A Bug som slutade som borttagen scen.
Det är synd att Repo! inte har fått så mycket uppmärksamhet som den förtjänar. Har man ingenting emot en film med mycket sång och lite blod (ska inte gå in alltför mycket i detalj just här känner jag) är den verkligen sevärd. Jag har tappat räkningen för hur många gånger jag sett den nu, och det blir antagligen en gång till ikväll. Beroende? Helt klart!
Det började med att två av mina vänner pratade om den filmen för något år sedan. Just då tilltalade den mig dock inte så mycket och jag hade inte ens brytt mig om att se efter vad den handlade om. Tills en av dem länkade mig till den officiella trailern och låten Zydrate Anatomy. Just den videon jag blev länkad till var från Lejonkungen (ni vet, en sån där musikvideo som ett fan har gjort). Redan efter det var jag fast och blev ännu mer sugen på att köpa filmen när jag hörde Chase The Morning. Sarah Brightman (som spelar Blind Mag) ser verkligen yngre ut än vad hon är.
Jag vet inte hur många gånger jag har sett Repo! The Genetic Opera. Första gången jag skulle se den var med min mamma och min extrapappa. Han klagade på att det var så mycket sång (Repo! har rekord för flest låtar gjorda till en film) och hon tyckte att filmen var alldeles för blodig och brutal för hennes smak (alla gillar ju inte samma typ av film direkt). Jag fick se den själv på mitt rum istället. Repo! är en film man bara inte kan få nog av när man väl fastnat för den. I rollistan finns bland andra Alexa Vega (som spelar Shilo Wallace, filmens huvudperson), Anthony Stewart Head (Nathan Wallace, Shilos pappa), Sarah Brightman (underbara Blind Mag), Terrance Zdunich (som spelar GraveRobber, men har även skrivit manus och låtarna, samtidigt som han är producent och regissör. Han har även målat de serier som kan ses under vissa tillfällen i filmen) och Paris Hilton, som i denna film spelar en bortskämd arvtagerska vid namn Amber Sweet. Tro det eller ej, men jag älskar verkligen Amber och hur Paris får henne att framstå. Den karaktär jag gillar mest i filmen är dock, föga förvånande om ni läst titeln på detta inlägg, Blind Mag.
Jag har bestämt mig för att cosplaya henne någon gång - i tre olika varianter. Dels blir det med den underbara kappan hon har i Chase The Morning och även den gröna klänningen från Chromaggia (skulle vara alldeles för mycket spoiler att länka till den låten, så det hoppas jag över). Och det hon har på sig på "marknaden". Sarah Brightman har verkligen en helt fantastisk röst, passar perfekt som Mag och är vacker som få. Mags historia är tragisk, och en av hennes bästa låtar enligt min åsikt (Aching Hour) finns endast med i eftertexterna. Det är lite synd, med tanke på att den låten är riktigt bra och väldigt beroendeframkallande. Likadant är det med Needle Through A Bug som slutade som borttagen scen.
Det är synd att Repo! inte har fått så mycket uppmärksamhet som den förtjänar. Har man ingenting emot en film med mycket sång och lite blod (ska inte gå in alltför mycket i detalj just här känner jag) är den verkligen sevärd. Jag har tappat räkningen för hur många gånger jag sett den nu, och det blir antagligen en gång till ikväll. Beroende? Helt klart!
Bara för att det var Halloween-tider~
Eftersom det är runt Halloween just nu (eller ja, nu är vi väl närmare jul. Men när jag skrev det här var det Halloween. Seg på att publicera? Nej då.) tänkte jag det skulle vara passande att testa min motorsågs-kontroll för första gången. Min är gul, och alltså till GameCube. Den är (antagligen) endast spelbar med Resident Evil 4. Jag har haft den i mer än en månad (sedan Dead Islands releasedag) men har inte fått tillfälle att spela med den. När jag jobbade med min cosplay en dag lyckades jag få in en nål under nageln och var tvungen att plåstra om mitt stackars finger. På något sätt lyckades jag passande nog få fingret att se ut som Dr. Salvador. Ni vet, galningen med motorsåg i RE4. De vita prickarna skulle kunna vara hans ögon. Faktiskt.
Det var dags för mig och Pekfinger-Salvador att starta våra motorsågar och ge oss iväg på ett äventyr!
Eftersom jag inte skulle ha lyxen att bära runt på min Chicago Typewriter (underbart vapen) började jag en helt ny spelomgång. Jag är inte klar med min omgång av Resident Evil Zero än, så det här var första gången på länge som jag spelade ett annat REspel än just det och RE5. Mercenaries 3D räknas faktiskt inte riktigt. Jag skippade alla cutscenes i början - jag har ju sett dem alla ett par gånger för mycket. Senaste gången jag spelade RE4 var det på Wii, så det tog ett tag att vänja sig vid att sikta. Kombinera det med en kontroll som man inte vänjer sig vid så lätt, plus ett par knappar som inte är så välplacerad så har ni en bra sammanfattning av den testrundan.
Nu när jag väl hade en så häftig kontroll (och ett så vackert plåster) kände jag att det skulle vara synd att inte bråka lite med den riktige Dr. Salvador. Jag stod som vanligt i min lilla vrå under trappan och väntade på att han skulle närma sig. När ammon väl tog slut kastade jag en granat mot honom i ren desperation och sprang ett varv runt byn. Det blev ett glädjefyllt "Hah!" när galningen väl gick till marken. Det var ungefär då jag insåg hur häftig en sån här kontroll skulle vara till Wii. Den hade säkert haft lite fler häftigare funktioner. Trots det är det en väldigt kul sak att ha i sin samling.
Det var dags för mig och Pekfinger-Salvador att starta våra motorsågar och ge oss iväg på ett äventyr!
Eftersom jag inte skulle ha lyxen att bära runt på min Chicago Typewriter (underbart vapen) började jag en helt ny spelomgång. Jag är inte klar med min omgång av Resident Evil Zero än, så det här var första gången på länge som jag spelade ett annat REspel än just det och RE5. Mercenaries 3D räknas faktiskt inte riktigt. Jag skippade alla cutscenes i början - jag har ju sett dem alla ett par gånger för mycket. Senaste gången jag spelade RE4 var det på Wii, så det tog ett tag att vänja sig vid att sikta. Kombinera det med en kontroll som man inte vänjer sig vid så lätt, plus ett par knappar som inte är så välplacerad så har ni en bra sammanfattning av den testrundan.
Nu när jag väl hade en så häftig kontroll (och ett så vackert plåster) kände jag att det skulle vara synd att inte bråka lite med den riktige Dr. Salvador. Jag stod som vanligt i min lilla vrå under trappan och väntade på att han skulle närma sig. När ammon väl tog slut kastade jag en granat mot honom i ren desperation och sprang ett varv runt byn. Det blev ett glädjefyllt "Hah!" när galningen väl gick till marken. Det var ungefär då jag insåg hur häftig en sån här kontroll skulle vara till Wii. Den hade säkert haft lite fler häftigare funktioner. Trots det är det en väldigt kul sak att ha i sin samling.
Gamex 2011~
Torsdagen den 3/11 åkte jag iväg till Stockholm och Gamex 2011. Eftersom jag kom till Stockholm rätt så sent på kvällen blev det inget spring på spelmässan just den dagen, utan det fick vänta till fredagen. Det var riktigt skönt att bo i en lägenhet under helgen istället för att behöva dela sovsal med en massa annat folk (även fast jag egentligen inte har något emot det). Eftersom jag inte riktigt var klar med den cosplay jag skulle ha på lördagen, började jag fixa klart lite smågrejer så den skulle bli lite mer likt karaktären. Inte alls i sista minuten eller så, haha!
Under min första dag på Gamex cosplayade jag, som vanligt, Claire Redfield. Hanna cosplayade Ashley Graham, Elisabeth var Albert Wesker och Sanna var Rebecca Chambers i en alternativ outfit. Fredagen spenderade vi mest med att gå runt och utforska mässan, som de andra gjort redan dagen innan. Jag test-spelade det nya demot till Resident Evil Revelations, men eftersom jag tog över efter någon annan (som slösat bort alla ammo) fick jag inte se början eller slutet. Fast det är klart, då slipper jag alla "spoilers" innan jag får spela hela spelet. Jag köpte det som skulle bli mitt nya favoritgodis - Gamer grub S'mores. Nom nom nom! Vi dansade även en massa Dance Central 2 till Kinect. Riktigt roligt att röra på sig. Köpte en Resident Evil figur också - hittade Chris Redfield till ett pris jag faktiskt hade råd med. Elisabeth köpte HUNK och vi blandade hela tiden ihop påsarna. Det fanns en massa fler jättefina REfigurer (och andra figurer med) med de var inte dirket i min prisklass så att säga. Vi var inte kvar tills Gamex stängde eftersom vi bestämde oss för att se om vi kunde köpa lite saker jag kunde använda till min lördags-cosplay då jag knappast skulle hinna sy klart allting på en kväll. Vi mötte sedan upp med Sanna och Olov och följde med dem och såg Tintin på bio.
Under min första dag på Gamex cosplayade jag, som vanligt, Claire Redfield. Hanna cosplayade Ashley Graham, Elisabeth var Albert Wesker och Sanna var Rebecca Chambers i en alternativ outfit. Fredagen spenderade vi mest med att gå runt och utforska mässan, som de andra gjort redan dagen innan. Jag test-spelade det nya demot till Resident Evil Revelations, men eftersom jag tog över efter någon annan (som slösat bort alla ammo) fick jag inte se början eller slutet. Fast det är klart, då slipper jag alla "spoilers" innan jag får spela hela spelet. Jag köpte det som skulle bli mitt nya favoritgodis - Gamer grub S'mores. Nom nom nom! Vi dansade även en massa Dance Central 2 till Kinect. Riktigt roligt att röra på sig. Köpte en Resident Evil figur också - hittade Chris Redfield till ett pris jag faktiskt hade råd med. Elisabeth köpte HUNK och vi blandade hela tiden ihop påsarna. Det fanns en massa fler jättefina REfigurer (och andra figurer med) med de var inte dirket i min prisklass så att säga. Vi var inte kvar tills Gamex stängde eftersom vi bestämde oss för att se om vi kunde köpa lite saker jag kunde använda till min lördags-cosplay då jag knappast skulle hinna sy klart allting på en kväll. Vi mötte sedan upp med Sanna och Olov och följde med dem och såg Tintin på bio.
På väg till Gamex sprang vi på Sanna och Olov i Subway-kön =D Sanna tog den här bilden på Hanna, mig och Elisabeth.
Wesker provar RE Revelations!
Självklart var ju jag också tvungen att prova! Bilden är tagen av Sanna~
Wesker hjälper Ashley 8') Också Sanna som tagit.
Claire och Ashley
Rebecca provade ett lite fredligare spel.
n____n
*focused-face*
Så här såg det ut borta hos Nintendo~
Gamex~
Ashley n_n
8')
Wesker gillade den röda lampan =D
Om nom nom!
8')
Claire lyckades äntligen hitta sin bror!
Dansdag för Ashley och Claire! Bilden är kidnappad från Sanna.
Wesker hittade en ny vän!
Seriöst - den som kom på den här idén är min nya idol <3
<3
Vi gick upp tidigt på lördagen för att dra på oss våra cosplays. Sanna och Olov kom över eftersom vi bestämt att vi skulle gå dit tillsammans. Så vilka var det vi skulle cosplaya då? Ett par grymma tjejer från Mortal Kombat! Själv var jag Skarlet, Hanna var Mileena, Sanna var Jade och Elisabeth var Sonya Blade. Vi tog oss till Kistamässan i våra cosplays, med jackor över och vanliga skor på fötterna. När vi kommit fram gick vi in vid toaletterna för att byta om på riktigt och dra på oss stövlarna. Precis när vi kommit ut blev vi fotade, och det fortsatte så i stort sett hela dagen. Det tog oss ungefär femton minuter att ta oss från mässan till Subway - som låg precis bredvid. Aldrig har jag varit med om att jag fått så mycket uppmärksamhet för en cosplay, men det kan ju ha lite att göra med att vi var lite smått lättklädda på en spelmässa, haha! Det bästa var dock folk som frågade om de fick ta kort, för att sedan fråga "så vad är det ni cosplayar egentligen?" Det skulle inte förvåna mig om alla som var på Gamex tog kort på oss. Vi var alltid omringade av fotografer. Och så fick vi vara med på en massa intervjuer också! (GamingGrannar intervjuade oss även på fredagen när vi hade våra REcosplays). Hade även träffat på några medlemmar från härliga Loading.se - vissa kände man igen ganska lätt, medans andra var lite mer anonyma.
Även denna dag blev det Dance Central 2 - i extremt höga klackar. Gick faktiskt mycket bättre än väntat! Sanna och Olov drog iväg tidigare än oss andra. Jag, Hanna och Elisabeth var kvar ända till stängning. Vi bytte om till lite mer diskreta kläder och tog av oss perukerna (mitt hår var riktigt platt efter att ha varit under "mössan" hela dagen). Blev sedan middag på Max.
Just den här Skarlet var inte så jätteförtjust i att dricka "blod" 8') Och nej, jag hann inte med att göra min armour </3 Blir till nästa gång!
Mortal Kombat gänget sitter och är sociala tillsammans med vår Dance Central 2-kompis Albert!
Hanna (Mileena) målade denna 8D
Lite likt blev det väl ändå? =D
Dansdags! Eller, som Mileena skulle sagt - "Let us DANCE!"
Hela Mortal Kombat-gänget samlat! (Vi saknade dock vår Kitana som inte kunde vara med oss under Gamex)
Jade och Mileena visar sina dansfärdigheter!
=D
Vi är så extremt vackra 8')
Matdags!
8')
På söndagen blev det ingen cosplay, utan vi gick till Gamex som oss själva. Hade dock på mig mina Claire-stövlar och hade mina Skarlet-svärd i en påse för att spara plats i resväskan. Det var verkligen inte många som kände igen oss, haha! "Men Skarlet var ju längre?" Vi spenderade mest dagen med att springa omkring och samla på oss en massa gratisgrejer - som en Nintendo-vattenflaska vi fick för att vi spelade nya Mario Kart. Och så köpte jag lite saker också - blev en Zombiebok <3 Och jag fick en Zelda-ballong!
Jag fnissade lite 8')
Happyface när jag fått min ballong <3
Min kaka såg lite intressant ut =0
=DD
Dessa fina cosplayare såg vi vid garderoben innan vi skulle bege oss hemåt =D
Spelade RE Mercenaries 3D på tåget~ Fick en massa Streetpass-träffar under helgen =D
Detta hade jag med mig hem =D
Titta vad bra Chris passade in <3
Gamex var utan tvekan den roligaste helgen på länge! Träffade på en massa härligt folk (ta åt er!) Till nästa års Gamex tar jag med mig Claire och Skarlet (100% färdiggjord, så klart) igen, men även en ny cosplay. Vilken det blir får ni veta senare =D
Mycket kärlek till alla som var på Gamex, och till mina läsare <3
En liten uppdatering~
Jag blev nästan klar med min cosplay i tid till Gamex. Den fick så klart hänga med ändå, och tack vare underbara Hanna fick jag ett par av sakerna fixade dagen innan jag skulle ha den.
Och så där på tal om Gamex så kommer jag lägga upp ett inlägg med mer text än det här, och alla bilder jag tog, så klart. Har dock lite fullt upp just nu, så ska se när jag får tid till det. Vem jag cosplayade? Det får ni se då ;D
Gamex var utan tvekan den roligaste helgen jag haft på länge <3
Och så där på tal om Gamex så kommer jag lägga upp ett inlägg med mer text än det här, och alla bilder jag tog, så klart. Har dock lite fullt upp just nu, så ska se när jag får tid till det. Vem jag cosplayade? Det får ni se då ;D
Gamex var utan tvekan den roligaste helgen jag haft på länge <3
