Det är dags nu. Efter att ha klarat ut spelet efter 27 timmar och 22 minuter och hunnit smälta alla de olika upplevelserna lite är det dags: här är mitt blogginlägg om Resident Evil 6. Som vanligt ska jag försöka hålla det så spoilerfritt som möjligt, även fast det gått ett tag sedan spelet släpptes. Vissa saker måste man få uppleva i spelet i första hand, helt enkelt. 

 

Som ni nog vet är Resident Evil 6 indelat i olika kampanjer, där varje karaktär får ett antal kapitel för att visa sin sida av de olika händelserna i spelet. Det är lite som i Resident Evil 2, där man får följa både Leon S. Kennedy och Claire Redfield genom hela spelet. Problemet i Resident Evil 6 är att det känns som en ständig upprepning av samma händelser. Vissa bossar får man möta vid ett flertal tillfällen, fast som olika karaktärer och i olika delar av deras scenarion. Visst, det är intressant att få en större bild och se var alla karaktärer befinner sig under spelets gång, men man tappar motivationen att spela om spelet när det redan känns som att man gjort allting så många gånger. Trots det får man ändå känslan av att det är flera historier som flätas samman till en sammanhängande berättelse, om än relativt spretig.

 

Den första kampanjen jag tog mig igenom var Leons, vilket enligt min egen uppfattning är den absolut bästa. Här är lite av skräcken och pussellösningen tillbaka: det som jag associerar med "Resident Evil". Precis som i Resident Evil 5 är man aldrig ensam - Leons partner Helena Harper finns ständigt vid hans sida. Till skillnad från Sheva tycker hon dock inte lika mycket om att plocka upp all ammunition som spelet har att erbjuda - detta gäller även de andras AI-partners. Efter att ha suttit länge med Leon gick jag över till Chris kampanj, som är mer riktad åt samma håll som Resident Evil 5 - att action går före skräck. Jämfört med Leons äventyr blev det en väldigt drastisk förändring, men den tredje kampanjen följer i samma spår, vilket egentligen gör Leons till den som inte riktigt "passar in". 

 

Överlag är Resident Evil 6 ett bra spel, men det är inget spel jag direkt kastar mig över för ett andra varv - men så klart kommer jag ge mig på både co-op och högre svårighetsgrader så småningom. Det som jag reagerat på genom hela spelet är att kapitlen är så långa. I Resident Evil 5 var kapitlen indelade i mindre delkapitel - 1-1, 1-2, 1-3, och så vidare - medan kapitlen i sexan tar ungefär en timme att spela igenom. Vill man återbesöka vissa platser och tillfällen man tyckte var roliga får man spela om hela kapitlet från början. 

 

Men, nu var ju inte tanken att jag skulle klanka ner på varenda detalj i spelet. Det är som sagt ett bra spel, med stundtals högre tempo än föregångarna (speciellt de tidigare delarna i serien). En del moment från tidigare spel, som att kunna uppgradera sina vapen (och så klart paniken i att behöva hitta en typewriter för att ens kunna spara), lyser med sin frånvaro. Istället har nya saker introducerats, som skill-systemet där man uppgraderar sina färdigheter med hjälp av skill points man får från att genomföra vissa saker, som att glida in i en låda för att ha sönder den istället för att sparka på den eller genomföra en serie headshots. Med detta som grund kommer det onekligen bli spännande att se hur nästa del i serien blir - vad kommer finnas kvar, vad kommer förnyas och vad för nytt kommer introduceras för att locka till sig nya spelare? Dessa frågor kommer (förhoppningsvis) besvaras när Resident Evil-serien får sin nästa utökning.

 

Den 18:e november 2010 gjorde jag ett litet val - jag bestämde mig för att skapa en blogg. I början var det mest trevande, när jag funderade på vad jag ville göra med den då väldigt tomma sidan. Det var dock inte min första blogg - jag har även en på engelska, men kände att jag ville utveckla mitt skrivande på svenska mycket mer. Det var mest därför min blogg blev så mycket inriktad på (relativt) långa texter. Det tog ett tag innan jag insåg att även en liten bild kan liva upp ett inlägg och göra det mer intressant. Bloggen har varit ett ställe där jag kunnat uttrycka min kreativitet i skrivna texter, vare sig de blivit publicerade eller ej. Vissa gånger behöver jag mest bara skriva av mig.

 

Mitt allra första inlägg på bloggen var en presentation av mig själv, som avslutades med orden "Vad kommer de [framtida blogginläggen] handla om då, kanske ni undrar. Vad ska Mlie blogga om? Jo, hon tänker blogga om spel, Resident Evil, och mer spel! =D" Man kan då verkligen säga att jag hållit fast vid det, med lite cosplay inslängd i mixen! Två år har gått väldigt fort - jag har hunnit med 130 inlägg (131 med det här). Det är ju i genomsnitt mer än ett i veckan, så jag är på rätt väg! När jag ändå är igång med ett litet "firande" av bloggens 2-årsdag (bara tre dagar sen) tänkte jag passa på att tacka alla som tagit sig tid att läsa mina inlägg, vare sig ni kommenterat eller ej. Bara att se att någon har besökt min blogg livar upp mina dagar och ger mig lite mer motivation för att fortsätta skriva. Jag gjorde ett bra val för två år sedan, helt enkelt.

 

 

Gamex är över för denna gången, och det var minst lika roligt som förra året! Varje dag bjöd på olika upplevelser och som en helhet blev mitt Gamex väldigt bra, trots att jag lyckades dra på mig en riktig förkylning. På torsdagen (1:a november) kom vi fram till Stockholm på eftermiddagen och var på Kistamässan och Gamex först efter fyra. Dagen spenderades främst med att utforska mässan och göra helgens första och enda nördiga inköp.

 

 

Lisette och Hanna hittade direkt sin plats på mässan, med orden "Första spelet måste ju bli ett dansspel".

 

 

Efter att ha tagit hand om deras väskor ett tag drog jag iväg på egen hand och spanade in det första kvalet inför Nintendo SM. Jag fick en snabb blick av ZombiU också, men hann tyvärr inte testa det - varken första dagen eller resten av helgen. Trots det vet jag att det är ett spel jag kommer vilja spela, så småningom, efter allt jag har hört om det. Vidare på Zombietemat så testade jag dock The Walking till PC. Jag har inte följt tv-serien (minuspoäng för mig där), men efter att ha spelat den sista halvan av första episoden ska jag ge både serien och spelet en ärlig chans. Något som man tydligen inte fick nog av under helgen var Street Pass-träffar - det var väldigt många Gamexbesökare som hade sina 3DS:er med sig till denna speltokiga helg. Efter en relativt lugn första dag åkte vi tillbaka till vårat lilla hotell.

 

Efter en liten hotellfrukosten begav vi oss iväg mot Kistamässan för Gamex-fredagen, som för mitt sällskap, blev en riktig stämpeljakt. Det var en tävling där man skulle spela nio spel och få en stämpel för varje - när man var klar skulle man få ett nyckelband och en Halo 4-tröja. Hur blev dagen för mig? Förutom att följa med dem runt till vissa av spelen spanade jag in Epic Mickey 2, där jag fick ett par Kingdom Hearts-vibbar från alla Disney-karaktärer. Men, det verkar som ett riktigt mysigt spel. Eftersom det var uttagningar till kvalet för Cosplay SM alla dagar, passade Lisette på att cosplaya på fredagen. Här är hon, i sin Dark Souls thief-cosplay.

 

 Hon gick tyvärr inte vidare till söndagens final.

 

 

 

Jag passade på att anmäla mig till cosplaytävlingen, men kom inte heller vidare till söndagen jag heller - tack ändå för allt stöd! Jag var inte den enda som cosplayade någon från Street Fighter den dagen - Fredrika, Sanna och Zaza var med också, som C. Viper, Cammy och Ibuki. Zaza ställde också upp i Cosplay SM, men det gick för henne som för oss andra - inte vår helg, helt enkelt!

 

 

Vi blev väldigt populära i Street Fighter-hörnan, där det pågick en "King of the Hill"-tävling i Street Fighter IV och en riktig mästare fanns på plats att utmana: Leo "Yagami" - en av Sveriges bästa Street Fighter IV-spelare. Vi fick ta bilder tillsammans med honom, och jag passade på att fixa denna, bara för er!

 

Lördagen blev verkligen cosplay-dagen, och det ägnades inte mycket tid till annat än att ha en otroligt härlig dag med några av mina närmaste vänner.

 

 

Söndagen blev den kortaste dagen på Gamex. Trots det hann jag med att se finalen i kvalet för Cosplay SM (där en lycklig vinnare skulle få ställa upp i Cosplay SM 2013) och efter det var det dags för finalen i Nintendo SM. De som tagit sig till kvalfinalen för Cosplay SM bjöd alla på riktigt härliga scenframträdanden där deras dräkter visades upp.

 

Medan jag var iväg på allt detta blev det än mer dansande för Hanna och Lisette.

 

Resväskan är (full)packad och humöret är på topp - idag bär det äntligen av till Stockholm och Gamex! Jag kommer tyvärr inte kunna blogga något mer förrän på söndag när jag kommit hem igen, men jag kommer skriva en massa på twitter. Vill ni höra om min upplevelse av årets Gamex och inte orkar vänta till söndag är det ju bara att spana in min twitter @Mlie_Redfield. Cosplay blir det (förhoppningsvis) på lördag för mig - resten av tiden kommer jag mest gå runt och se nördig ut. Hoppas ni får en riktigt bra helg, och hoppas att vi ses på Gamex!