Dags för en zombiejakt~

Äntligen. Efter fem dagars väntan var det dags - jag skulle få spela Dead Island. Det enda jag spelat sen min senaste RE5Mercenaries-runda med Lisette var REMercenaries3D på bussen. Eftersom det ska byggas om lite på övervåningen här hemma var jag tvungen att säga hej då till mitt spelrum - där jag haft mitt 360, mitt PS3 och en större TV än vad jag har i mitt rum, där de andra spelkonsolerna är (Resident Evil 2 ser snyggare ut på en mindre TV, helt enkelt) - och ta in mina konsoler på rummet. Jag fick flytta om lite, men till slut fick båda plats. Jag öppnade mitt spel- som luktade så där underbart gott som nya spel gör - och la in kvittot i fodralet. Manualen brydde jag mig inte ens om att kika i. Här var det spela som gällde!

Efter att ha funderat ett tag bestämde jag mig trots allt för att spela som Logan - Throwing expert. Jag tycker om granater i spel. Tycker det är lite så där småmysigt när det smäller lite grann. Jag gör alltid mitt bästa för att få en Afterlife och Retaliation i Uncharted 2 Multiplayer - gärna på samma gång. Sen läste jag ju nagellacksnamnet "Splash of Grenadine" som "Splash of Grenade". Så jo, det kändes som rätt val, även fast det handlade om helt andra kastvapen den här gången.

Jag kom in relativt snabbt i kontrollen ("allting är relativt") - som vanligt var det kamera och rörelse på separata spakar. Att karaktären springer lite smått utan att man behöver en till knapp är ju bra - ska jag bara lära mig att springa på riktigt också. Om det går. Kändes som en väldigt bra idé att utforska det första rummet man var i - och se där, ett health kit. Det kan behövas! Tyckte det var riktigt smart att just folks resväskor var lite halvdolda loot-ställen - lite mer realistiskt än att det ska vara trälådor överallt (ja, RE4 och RE5, ta åt er). Utsikten från balkongen var verkligen något extra - synd bara att man inte fick se så mycket av den fina ön innan zombierna tog över.

Att hissturen inte skulle sluta bra kändes lite väl uppenbart - eller så är det bara jag som har en extrem hisskräck (fast inte egentligen). Blev inte så förvånad när det gick som det gick. När klockan började närma sig halv tolv på natten bestämde jag att det var dags att sova - skulle bara spela lite till. Sen dog jag. Jah. Idag kom jag hem alldeles för sent för att ens ha en tanke på att ge mig in i spelet - det får vänta tills det ljusnat. Köpte guideboken idag, men den ska, precis som mina andra guideböcker, förbli orörd tills jag klarat ut spelet. Vilket förhoppningsvis inte dröjer alltför länge.

Följ mig på:

Twitter | Instagram |




Hej! Jag heter Emelie. I den här bloggen skriver jag en hel del om tv-spel, men det blir ibland annat också!


RSS 2.0