Förra året tog jag kort på allting jag köpt/fått till min samling under 2012. Nu börjar det bli dags att göra samma sak för 2013. Det som gör det lite jobbigt är att jag "organiserat" (om man ens kan kalla det det) alla sakerna på hyllan så att det är svårt att ta fram någonting utan att riskera att någonting rivs ner. Men det är ett kul sätt att se vad som egentligen tillkom till samlingen under ett år. Eftersom jag börjar få ihop en liten samling blir det allt svårare att hålla koll på vad man faktiskt köpte. Under tidigare år har jag varit duktig på att skriva upp alla inköp till samlingen i mina kalendrar, men det har blivit mindre av det den senaste tiden.

 

Så här såg det ut när jag fixade inför förra årets sammanställning i min lilla studentlägenhet:

Att jag älskar musikaler har nog de flesta förstått vid det här laget. Växer man upp med Disney blir det nästintill naturligt att gå över till musikaler. Åtminstone var det så för mig. Jag har inte sett så många musikaler, men de jag väl har sett har jag fastnat för. De här är de musikaler har jag har på dvd:

 

Jag började spela Batman Arkham Asylum i år (äntligen) och jag är helt kär i hela spelet. Men mer om spelet kommer när jag väl har klarat ut det. Poison Ivy är en väldans häftig karaktär, som jag blev inspirerad att måla när jag träffade på henne i spelet.

 

Jag hade ju tänkt cosplaya Blind Mag (Chromaggia) från Repo! The Genetic Opera. Men.. som det ser ut nu får nog Mag vänta ett tag, precis som Meg. Istället blir det PokéMlie som får cosplayfokuset i år. Vårterminen, som drar igång nu nästa vecka, blir min sista termin på universitetet innan jag äntligen får min kandidatexamen. Helt otroligt att det har gått så fort! Men eftersom det är min sista termin så ska jag ge mig ut i den riktiga världen med allt vad jobb innebär efter det.

 

Det blir förmodligen inget Närcon för mig i år. Jag skulle jättegärna vilja gå, utan tvekan, men jag har inte råd att göra en ny cosplay tills dess. Sedan vet jag inte om jag kan få ledigt för det om jag nu lyckas fixa ett arbete. Så då siktar jag mot Gamex istället i höst, med PokéMlie.

 

Att jag spelar spel är det väl inte direkt någon som har missat. Det som kanske inte alla vet är att jag upptäckt många band och artister genom spel. Allting började med att jag hörde Utada Hikarus Simple And Clean i Kingdom Hearts. Jag började lyssna på hennes musik och hittade genast många bra låtar. De har hängt med mig sedan dess. Än kan jag vissa av dem utantill! Eftersom det är svårt att hitta en bra version av låten på engelska utan att visa slutet av Kingdom Hearts får ni en konsertversion av den japanska motsvraigheten istället - Hikari.

 

Och så en till låt med henne - Flavor of Life

 

Några år senare var det dags för den händelse som jag var osäker på om jag skulle ta med på den här listan eller inte, men eftersom jag lyssnar på dem rätt ofta får det bli så ändå. Resident Evil Code: Veronica X är ett spel som ligger nära hjärtat. I mina yngre dagar (när jag var runt 17) hamnade jag i en period där jag gillade att se musikvideos gjorda med cutscenes från mina favoritspel. Däribland, så klart, Code: Veronica X. It Ends Tonight var den första låten jag hörde med All-American Rejects, och även om det inte var direkt genom ett spel som jag hittade dem är det ändå värt att nämna. För att låten är så bra. Spoilervarning för er som inte spelat Code: Veronica X.

 

 

Och så en till låt med dem - Another Heart Calls.

 

Sedan dröjde det tills jag spelade Alan Wake innan jag hittade ett band med hjälp av spel. Kan ni gissa vilket? Poets of the Fall, så klart! Låten The Poet and the Muse är ju lite av en spoiler för de som inte klarat spelet eftersom den ger en ledtråd till vad man ska göra i ett visst parti. Det roliga är att Poets of the Fall har jobbat med Remedy förut, i Max Payne. I Alan Wake kallas de för Old Gods of Asgard. The Poet and the Muse spelas i slutet av den episod som det är med i, och efter det letade jag upp låten på YouTube, satte den på repeat och bara lyssnade. Sedan fick jag reda på att det var Poets of the Fall som gömde sig bakom namnet Old Gods of Asgard. Hur mycket gillar jag Poets of the Fall? Jag har deras live-dvd. Signerad. Jag var med och pledgade den - vilket är musikvärldens motsvarighet till kickstarter. 

 

Och så en låt till med Poets of the Fall! Underbaraste, finaste Given and Denied.

 

För att avsluta listan kommer det senaste bandet jag börjat lyssna på via spel. Om jag säger Beast of America, ringer det några klockor? BioShock Infinite. Nico Vega, som bandet heter, har gjort denna fantastiska låt som var med i trailern till spelet. Det enda jag riktigt kunde minnas från låten när jag skulle söka upp den på YouTube första gången var "Naked dead body". Det räckte för att hitta den! Än så länge har jag inte lyssnat så jättemycket på Nico Vega, men det kommer garanterat bli mer i framtiden.

 

Och, så klart, så blir det en till låt med Nico Vega också. Easier. 

Tänk vad många bra låtar som gömmer sig i spel! Har du börjat lyssna på ny musik efter att ha spelat ett spel?

 

Det finns inte något bättre sätt att starta året på än att köpa något nytt till samlingen. Inte för att det "behövs" fler tillskott i samlingen, men jag kan ju inte direkt bara sluta nu. Därför kunde jag idag hämta hem årets första nykomling. Eller nummer 74, om man nu vill det. Om jag räknat rätt i mitt nuvarande febriga tillstånd. Boken jag skriver upp och organiserar min samling i hr inte uppdaterats så bra den senaste tiden. Men, tillbaka till spelet. Vilket köpte jag den här gången? Finns det fortfarande spel i serien som jag inte har? Jo, det gör ju det, haha. Frågan är väl snarare om allt kommer få plats i hyllan.

 

Imorgon är det dags. Dagen jag fruktat, men samtidigt längtat till, sedan i höstas. Dagen då C-uppsatsen ska lämnas in. Jag har lyckats blivit förkyld nu de senaste dagarna, men har kämpat på med vad jag kunnat. Det som är kvar nu är att läsa igenom alla sidor, ord för ord, och se till så att uppsatsen är redo inför morgondagen.

 

Jag kan knappt förstå att jag bara har en termin kvar av min utbildning. De här tre åren har gått så snabbt! Vad som händer efter examen vet jag faktiskt inte. Det visar sig. Förhoppningsvis får jag ett jobb - det skulle inte vara helt fel! Men, jag har hela vårterminen på att oroa mig för framtiden - fram till imorgon ska jag bara tänka på uppsatsen.

 

Jag såg precis första avsnittet av Heroes of Cosplay. Efter allt negativt jag hört om serien tycker jag ändå att den var... helt okej. I just det här avsnittet var det mer en introduktion till cosplay och cosplayarna. Jag antar att det beryktade dramat dyker upp i senare avsnitt. Av de cosplayare som medverkar i Heroes of Cosplay är det bara Yaya Han jag känner igen. Jag snubblade över en bild på hennes Ada Wong på deviantART för rätt många år sedan och har följt henne sedan dess. De andra har jag ingen aning alls om vilka de är, förutom vad som sägs i serien.

 

En tv-serie om ens största intresse bör väl vara något som gör en glad och upprymd. När det gäller Heroes of Cosplay har mottagandet knappast varit av det slaget. Jag antar att programmet inte är skapat av cosplayare. När man är så pass inne i ett intresse som alla cosplayare är med cosplay så kan man en del om det. Om jag inte hade varit cosplayare hade jag nog trott att man får mycket pengar när man vinner ett pris. Det är liksom det som sägs i programmet. Men det är ju inte alla som vinner något. Jag själv har aldrig vunnit något pris för någon av mina dräkter, men det är inte därför jag cosplayar. Jag gör det för att jag tycker att det är så kul, främst för att det innefattar så många olika aspekter. Man gör sina egna dräkter, man är sin egen modell och fotomodell. Det handlar om så mycket mer än att vinna priser. Även om det så klart är en bra bonus. Men enligt Heroes of Cosplay cosplayar man för att vinna, för att det finns mycket prispengar som väntar.

 

Jag kommer fortsätta se Heroes of Cosplay. Av samma anledning som jag ser på alla Resident Evil-filmer som Paul W.S. Anderson spottar ur sig: det är vettigare att klaga på någonting när man har bildat sin egen uppfattning om det.

 

Klockan 18:00 idag är det dags för första avsnittet av Heroes of Cosplay. Det har fått 5.1 av 10 på imdb och sägs innehålla mer drama snarare än fokus på cosplayarnas dräkter. En av de som är med i serien, Yaya Han (som gör fantastiskt fina dräkter), har fått en del negativa saker sagda om sig efter hennes medverkan i tv-serien. Detta för att saker hon har sagt i långa intervjuer och samtal tagits ur sitt sammanhang för att skapa drama och "bra tv".

 

Jag har inte sett Heroes of Cosplay, så jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det. Än. Därför tänkte jag se dagens avsnitt för att skapa mig en bild av den här bilden av mitt intresse. Är du nyfiken på att veta vad cosplay inte handlar om är det ju bara att kolla på Heroes of Cosplay idag. Låt inte det påverka dina uppfattningar om cosplay, utan snarare din uppfattning om "bra tv".

 

I lucka 18 av min lilla julkalender visade jag upp mina decemberlöften, alltså det jag skulle göra innan det blev ett nytt år. Idag tänkte jag att det var dags att se vilka av dessa löften jag faktiskt lyckades hålla!

 

Förra året bestämde jag mig för att skriva upp alla spel jag lyckades klara ut under årets gång. Nu när det året är över är det dags att ta en titt på listan!

 

Telltale Games mästerverk berörde på flera plan. Jag spelade det tillsammans med min sambo, så det var kul att uppleva allting tillsammans och ha någon att prata med om allt som hände.

 

Tog äntligen tag i att spela det! Mitt mål var att klara ut både ettan och tvåan innan Infinite släpptes. Det första BioShock-spelet är galet bra, verkligen. Jag blev kär i Rapture redan från första stund.

 

Sötare Little Sisters (cosplayar ju till och med en!) och en till fantastisk spelupplevelse.

 

Åh, BioShock Infinite, underbara spel. Inget Rapture den här gången, utan ett Columbia som var otroligt vackert. Jag hade riktigt kul under mina timmar med BioShock Infinite. Måste spela om det någon gång!

 

 

Fick spelet av min sambo, han hade redan spelat det. Passade på att ta itu med det i och med en podcast. Smått skruvat spel, men kul. Jag gav spelet ett nytt namn: As-suras Vrede. Passande.

 

6. Kingdom Hearts Dream Drop Distance (3D)

 

Jag är inte så jätteförtjust i alla dessa sidorspår. Kingdom Hearts blir bara mer och mer komplicerat. Dream Drop Distance blev ingen riktig hit för mig.

 

 

En liten preview inför de kommande episoderna. Längtar efter mer! Tänker dock inte spela förrän alla finns ute.

 

8. The Little Mermaid (NES)

 

Spelade det tillsammans med min sambo. Otroligt gulligt litet spel.

 

 

Lite buggigt, men ändå så bra! Var kul att hinna med och spela det när de fortfarande var "färskt". Jag gillade det verkligen.

 

 

Ett till sidospår. Lite äldre än Dream Drop Distance, lite roligare.

 

 

Första Pokémon jag spelat sedan Blå, Röd och Gul. Mlie lät Isabelle ta hand om Rapture medan hon begav sig ut på en fantastisk resa. Fennekin är bland det sötaste jag någonsin sett.

 

 

Eftersom jag inte spelat det första Kingdom Hearts-spelet på länge var det härligt att äntligen ha en bra anledning till att spela igenom det igen. Underbart spel.

 

Ett spel i månaden, kan man säga. Inte helt fel! Sedan har jag ju, så klart, spelat en hel del Animal Crossing New Leaf. Spelet har ju inget egentligt slut, så jag tänkte visa min totala speltid. Jag började spela det 15 juni, och har sedan dess spelat 182 timmar och 47 minuter. Behöver jag säga att jag verkligen gillar Animal Crossing New Leaf?

 

2013 är förbi och det nya årets är i full gång. Det blev inget blogginlägg igår, främst för att vi var bortbjudna tidigt och jag lade ner tiden jag hade på att göra mig i ordning. Och spela Animal Crossing. Och göra mig i ordning i Animal Crossing. Det var ju liksom ett event i Animal Crossing vid midnatt, för att fira det nya året. Nej, jag spelade inte spelet vid midnatt - jag hade ställt om klockan i Rapture så jag inte skulle missa denna högtid! Ibland får man vara lite smart. Mer om nyår i Rapture kommer en annan gång.