Jag har alltid varit lite sådär småkär i minneskort, och har för tillfället tre stycken till PlayStation 1, fyra till PlayStation 2 och två till GameCube. Med andra ord har jag väldigt många sparningar av de spel jag spelar. Problemet ligger dock inte i att det är lite småjobbigt att komma ihåg vilken sparning man har på vilket minneskort (även fast det faktiskt kan vara det - tur att jag för det mesta skriver upp i ett block vilket det är jag använder till vad!), utan det är de gånger man spelar spel på de system som inte har några minneskort. Med andra ord - xbox 360 och PlayStation 3. Då får man för de flesta spel endast en sparning, och för mig som är smått minneskort-beroende är det ett problem.

För tillfället spelar jag igenom Alan Wake för andra gången, denna med en vän som sällskap. Om jag blir sugen att spela Alan Wake när inte hon är med får jag spela något av de extra kapitlen - som The Signal eller The Writer. För om jag börjar på en ny omgång försvinner våran sparning. Och det är ju inte så bra. Hade jag haft ett riktigt minneskort med möjlighet att ha fler sparningar skulle jag utan tvekan spela spelet mycket fotare, eftersom jag ändå alltid har kvar det tidigare. Men nu har man ju tyvärr inte den lyxen i den nya konsol-generationer där hårddiskar och inbyggda minnen är det nya modet.

Tar man ett exempel på hur "illa" ett minneskort-beroende kan vara, om man räknar antal sparningar, är Resident Evil 4 Wii Edition en solklar vinnare (mest för att det är där man kan ha flest sparningar, till skillnad från till exempel Haunting Ground. Om man inte räknar alla sparningar för det på alla minneskortet...). Just nu har jag 15 sparfiler, varav nio av dessa är sparningar på Easy (de flesta är uppe på runda 3), en sparning för Normal (dags för runda 2 på den), fyra är för Separate Ways (runda 3 som högst här också. Tänker inte leta fram vilket PS2 minneskort jag har sparningen med en pågående runda 9 på) och en runda är mitt tappra försök till att klara igenom det på Pro. De flesta av rundorna på Easy är speedruns, som jag börjar om med titt som tätt för att det inte går snabbt nog, haha. Men om Resident Evil 4 överhuvudtaget (Wii Edition såväl som det till PS2 och GameCube) bara skulle ha en sparning att erbjuda skulle det helt klart se annorlunda ut. Jag skulle definitivt inte spela spelet så ofta som jag gör nu, med alla dessa speedrun-försök.

Jag antar att det här inlägget - som blev lite längre än planerat, som med det mesta jag skriver - är tillräckligt för att ge en bild av hur mycket jag tycker om de där små minneskorten som tyvärr försvinner mer och mer. Man kan aldrig få för många, i alla fall inte om man har så många omgångar som jag har, haha.

~Mlie-Redfield