"Varför spelar du fortfarande Mercenaries i Resident Evil 5 när du har sexan?"

 

Det senaste tillskottet i Capcoms inte-längre-en-zombie-spelserie Resident Evil har, precis som Resident Evil 4 och 5, spelläget Mercenaries. Jag föredrar dock femmans Mercenaries. Det kan kanske ha något att göra med att jag spelat det längre än sexans. Men det är inte bara därför.

 

I Resident Evil 5 står det "Climb up" när du ska klättra upp för en stege, "Jump" när du ska hoppa och "Double Knee Drop" när du, lite halvt elakt, vill hoppa på den som ligger ner. I RE6 däremot, får man förlita sig på bilder. Vill man göra den klassiska "Neck Breaker" (HUNKs specialitet) får man försöka hinna uppfatta den bilden på de få sekunder som den är synlig. En text är så mycket enklare när man vet vad som står. En nackdel med bilder är att de kan se relativt likadana ut och det blir svårt att skilja på dem.

Men så är det ju det här med staminan. Visst, i storyn fungerar det bra att man inte kan göra oändligt många melee-attacker, men i Mercenaries är den där 5 eller 10 sekunders bonusen viktig för den slutgiltiga poängen. Fienden som kallas Bloodshot (som är sexans variant av Lickers) är som allra enklast när de "tas om hand" genom en melee-attack. Har du ingen stamina eller healing kvar (för att få mer stamina snabbt) är det kört med det.

 

Något som var nästintill perfekt i Resident Evil 5 är det stabila poängsystemet. Combon är inte alltför viktig för att du ska få ihop en bra score - jag fick mitt personbästa med en combo på endast 55 (av totalt 150 fiender). Det som spelar desto större roll är den tid du har kvar när du tagit hand om banans alla fiender. Vilket gör melee-attacker högst vitala. Poängsystemet i Resident Evil 6 är precis tvärtom och liknar mer Mercenaries Reunion från femman än något annat. Tappar du combon kan du säga hej då till höga scores. Tiden som finns kvar när alla 150 är döda spelar inte in lika mycket i slutet.

 

Nej, tacka vet jag Mercs i RE5 - snudd på perfektion. Jag har inte spelat alltför många timmar Mercs i sexan, men jag är inte direkt frestad att hamna högt upp på Leaderboard ändå. Jag får väl ge det en ny chans så småningom - tills dess håller jag mig dock gärna till femman.

 

Nu när jag slutat vara så hemlig med vem jag ska cosplaya i år tänkte jag att jag lika gärna kunde dela med mig av det jag väl hunnit med att göra den här veckan. När jag visade de tidigare bilderna här på bloggen, hade jag endast sytt ihop fram- och bakstycke i axlarna och nålat resten. Nu har jag sytt det jag väl nålat och skissat ner lite viktiga detaljer inför nästa steg. Precis som jag misstänkte kommer den här klänningen bestå av sidstycken, både för själva klänningen och det lilla "förklädet". Innan jag kan börja med det måste jag dock sy in kanterna på bakstycket, precis som jag gjorde på framsidan. Skillnaden blir dock att framstycket ska se ut att ligga ovanpå "förklädet", medan "förklädet" ligger ovanpå bakstycket. Lite krångligt va? Det ska nog gå vägen!

 

Att jag och Lisette gillar att spela Mercenaries i Resident Evil 5 är ju inte direkt en nyhet. Även fast det snart är fyra år sedan spelet släpptes är det spelläget lika roligt nu som då. Idag hann vi med att spela tre hela rundor. Här kommer resultaten!

Det har ju blivit mycket Bioshock för mig den senaste tiden och det är faktiskt inte bara för att Infinite släpps i år. Det har att göra med årets cosplay. Jag tänkte att det var dags att "avslöja" vem jag ska cosplaya - det är ju lite lättare att visa vad man gör när man inte behöver vara så hemlig av sig. Jag köpte tyg förra veckan och började nästan direkt improvisera fram de mönster som behövs. Att jag sedan när jag klippte i tygen insåg att det inte riktigt var så jag hade tänkt är en annan historia. Så vad blir det för cosplay i år då? Med två peruker och en klänning blir det en Little Sister!

 

Jag har inte kommit så långt än, mest på grund av att jag har haft mycket att göra med studierna hela den här veckan. Men, jag tänkte visa upp det lilla jag väl har ändå.

 

Även fast det "bara" är februari vill jag få tag på tyg och allt annat material som behövs för mina nästa cosplay så snart som möjligt. Speciellt med tanke på de extra propsen jag har planerat. Idag köpte jag tyg som jag spanat på tidigare, även fast det kanske inte är 100 % rätt. Men det är tillräckligt nära för att jag ska vara (relativt) nöjd.

 

För en gångs skull var jag också ute i god tid med perukerna. Jag beställde dem för ett par veckor sedan och kunde hämta ut dem igår. Varför behöver jag två stycken egentligen? För att den karaktär jag ska cosplaya har en frisyr som kräver lite mer ansträngning än Sakura. Perukerna i sig kommer bli ett riktigt projekt, så det ser jag fram emot att börja med. Jag var ju så klart tvungen att testa en av perukerna också och det såg faktiskt bättre ut än väntat!

Den här cosplayen består av en massa saker jag aldrig har gjort förr. Jag har till exempel aldrig behövt ha fler än en peruk till en cosplay. Eller sytt en klänning, för den delen. Men det är ju det cosplay handlar om - att ta sig bort från det man är van vid för att prova på något nytt. Klänning, två likadana peruker... vad sjutton är det jag ska copslaya egentligen?

 

Det är ju lite kul ändå, det här med att koda sin egen blogg. Ju mer jag sitter med det, desto mer lär jag mig och inser vad jag vill ändra på. Idag fick det bli texten "Let Me Live", som jag så fint skrivit bredvid min header. Jag ville ändra typsnittet till något roligare, mer likt det som Claire har på sin väst i Code: Veronica. Men eftersom det inte direkt är standard fick det bli gamla hederliga Monotype Corsiva.

 

Så här såg det ut tidigare: