I förrgår tog jag årets första cykeltur. Bara så där. Idag tog jag tag i någonting som jag har skjutit upp väldigt länge. "Jag tar det i sommar", "nästa vecka börjar jag" - undanflykterna har varit många. Idag kände jag att det var dags att ge det ett försök. Att hoppa över den dagliga bussresan och få in mer vardagsmotion. Ta mig till jobbet samtidigt som jag rör på mig. Idag cyklade jag till jobbet, med kartan i telefonen i högsta hugg för de tillfällen då jag blev osäker på vägen. Jag cyklade hem också. Så klart. "Men att cykla till jobbet är väl inte någon stor grej", tänker ni nog. Fast det är det - om det är nästan en mil till jobbet. Så idag har jag cyklat nästan två mil. Bara så där. För att kunna rensa tankarna, röra på mig, slippa vänta på en överfull buss och bara trampa, trampa, trampa. Det kommer definitivt bli fler cykelturer till och från jobbet. Måste bara vila mig efter den här motions-chocken först. Livet som soffpotatis är svårare än vad en kan tro. Det här var ju trots alls bara årets andra och tredje cykeltur. Nu ska jag äta lite gott för att få tillbaka energin, sedan är det dags att bege sig mot mitt Rapture. Tillbaka till soffpotatisandet, med andra ord.

 

Hoppsan! Jag tog visst en veckas bloggpaus. Det har bara varit så otroligt mycket jobb den senaste tiden, så jag har haft svårt att fokusera på annat. Att jag sedan slutat sent i stort sett hela veckan har ju gjort att jag inte orkat med så mycket annat. Tyckte att det var dags att uppdatera er om situationen, helt enkelt. Jag har mycket i tankarna, och den senaste tiden har det bara tagit mer av mig än tidigare. Jag har bara inte riktigt orkat med allting. Det här året kommer bli ett jobbigt år. Det förstod jag redan efter alla hemskheter som hände i början av året. Det kommer ta tid för mig att ta mig igenom det, och ibland hamnar jag i en svacka. Som nu. Ska jag vara helt ärlig mår jag inte bra alls just nu, men jag gör mitt bästa för att må bättre. Jag tog årets första cykeltur idag, till exempel. För att rensa tankarna och bara trampa på. Framåt. Tack till er som klickar in på min blogg dagligen, även om det inte blivit så många inlägg den senaste tiden. Men jag hoppas att ni förstår.

 

Super Mario Maker - spelet där Nintendo gett upp på att skapa ett nytt Mario-spel och istället lämnar över det till spelarna. Tills en ser den här videon från Nintendo Treehouse under E3.

 

 

Numera känner jag snarare att det blir lite I Wanna Be The Guy-aktigt - banorna kan komma att bli så otroligt svåra att klara för att det finns så mycket valmöjligheter. Och det ser minst sagt ut som ett roligt spel. Är Mario-spelen för lätta för dig? Skapa ditt eget!

 

 

Jag har tidigare bloggat om hur dålig jag blivit på att avsluta spel den senaste tiden. I veckan klarade jag dock ut det mysiga Tearaway till PSVita, och kände direkt att jag verkligen ville spela ett till Professor Layton. Men, som ett tecken på att jag fallit ur denna vana att starta fler spel än jag klarat ut, bestämde jag mig för att göra det avslutande i Gardening Mama 2 Forest Friends först. Spelet har egentligen inget riktigt slut, så jag fick själv ta beslutet om vid vilken punkt jag ansåg att spelet slutade på. Det fick helt enkelt bli när samtliga butiker nått maxlevel och jag fått alla pusselbitar från lotteriet. Sagt och gjort - jag har nu klarat ut Gardening Mama.

 

Då var det dags att sammanfatta de fyra konferenser jag brytt mig om att se under årets E3. Vi börjar med Microsoft. Det som jag fastnade mest för under Microsofts konferens var inte ett spel. Det var det faktum att Xbox One kommer bli (till stor del) bakåtkompatibel! Perfekt för mig ju - min kära 360 har några år på nacken, och istället för att köpa en ny kan jag istället köpa en One. Och ändå spela alla mina 360-spel! Förutom det var det faktiskt inte så mycket mer än så som fångade mitt intresse. 

 

Oroa er inte. Jag kommer skriva ett blogginlägg om årets E3. Så småningom. Den här gången tänkte jag fokusera på det där med att köpa det man redan har - något som de flesta samlare är bekanta med. Jag har till exempel 13 exemplar av Resident Evil Code: Veronica. Det är svårt att bara ha en version av vissa spel när man samlar. Eller vad det nu är man är intresserad av att samla på. Becky, som bor i mitt Rapture, samlar tydligen på tröjor.

 

Efter 15 år av plugg och flertalet sommarjobb kommer det som jag längtat efter så länge. Semester. Jag har haft mitt jobb i ett helt år nu, och kunde äntligen ta lite ledigt - mitt i sommaren! Men på grund av olika tråkiga anledningar visste jag inte vilka veckor jag skulle ta denna eftetlängtade ledighet. Så jag hade väntat mig en till sommar full av jobb - tills jag såg mitt sommarschema. Den här veckan hade jag endast två arbetspass, så jag tog ut sista-minuten-semester så att även jag får lite ledigt. Och en vecka är ju minst sagt bättre än inget! Det blir förhoppningsvis lite mer semester i höst. 

 

Jag har redan planerat in en hel massa roligheter den här veckan. Förutom att ta en tripp hem till min underbara familj ska jag umgås med fina vänner och njuta av sommaren. 

 

 

Den största skillnaden mellan Little Big Planet och Tearaway (för mig) var att det sistnämnda fångade mig betydligt mer än det förstnämnda. Även på ett oväntat sätt:

 

Igår var ingen vanlig torsdag. Igår var det tre år sedan jag och Andreas gick från att dejta till att bli ett par. Det tog oss ungefär ett halvår att komma till den punkten, när vi insåg att det var något speciellt. Och nu har det helt plötsligt gått tre år. Det firades på en ganska nyöppnad restaurang, som ligger i exakt den lokal där vi var för att fira vårt första år tillsammans. Och vi hamnade vid nästan samma bord! Samma lokal, samma datum - men en helt annan restaurang. Eftersom det här är årets mest speciella dag, sprang jag runt på stan i nästan två timmar på jakt efter den perfekta klänningen. Som jag aldrig hittade. Istället fick det en söt topp och världens skönaste byxor.

 

Förra veckan fick jag ett väldans efterlängtat mail. Ett indiespel som jag har förhandsbokat hade äntligen släppts! Det var Daniel som tipsade mig om spelet, och jag blev genast nyfiken på det. Homesick.

 

Det har verkligen känts som en måndag idag - jag har varit lite tröttare än vanligt och lite segare. Att jag började dagen tidigt hade nog en hel del med det att göra. Så den här måndagskvällen avslutas med lite Animal Crossing innan jag blir för trött för att hålla sömnen borta, åtminstone.